Älska är ett konstigt ord tycker jag. Men att fångas av något är enklare för mig att ta till mig. Att slukas, inte kunna låta bli och att fyllas istället för att dräneras. Vad har du gjort när du lämnar en aktivitet påfylld?
För mig kan det handla om att planera en lektion. Att ha tid på mig, ta mig tid och sitta för mig själv. Jag har en skön penna och en bunt med blanka A4-papper. Ja, det är viktigt; blanka! Rena, tomma. Öppna för alla möjligheter. Redo att fyllas. När jag har skrivit rubriken högst upp brukar det bara flöda igenom. Ibland långsamt. Ibland snabbt. Men tid och rum försvinner och jag blir ett med det jag gör. Efteråt är det som om jag är piggare, nöjd, gladare. Hungrig på att använda lektionen. Faktiskt skulle jag kunna säga att jag känner mig lyft. Upplyft.
Det här är nog ändå kärlek för mig. Att planera och skapa lektioner ger mig en inre tillfredsställelse som ingen kan ta ifrån mig.
Att genomföra lektionen då? Nja, där är kärleken inte lika enkel för mig. Lektionen kan gå bra, d.v.s. jag upplever att eleverna är mottagliga för mitt budskap och utvecklas. Alternativt kan jag uppleva att lektionen går dåligt och nu har det genast blivit resultatstyrt för mig. Jag börjar värdera mig själv och det som sker runt omkring mig och då blir kärleken och flytet inte lika självklart längre.
Det är då jag får dra mig till minnes känslan av att ha skapat lektionen, den där känslan som ingen kan ta ifrån mig. Det är dit jag får återvända när värdering, krav och resultat skapar stress i mig. Blir det för mycket stress kan vi lätt glömma bort vad som skapar flyt för oss. Vad som ger just mig glädje. Det kan också vara svårt att ge sig själv tid till det som verkligen betyder något.
Har du svårt att knyta an till en känsla av flyt och kärlek i arbetet?
Då kan jag rekommendera mina vägledda meditationer. Titta vidare här nedanför och meditera i 21 dagar för att återknyta kontakten med dig själv. Det kan skapa stor skillnad i längden.
Läs vidare här.